Blog Image

U t b l i c k

Omslag v4

Påstående! Posted on 2010-08-02 18:48:38

Dags för första nya omslaget till mina fyra gamla böcker. Centralt i Livsfarlig last är ju en lastbåt och ett parti kokain. Redan tidigt visste jag att jag ville ha en båt på omslaget. Någon som har försökt hitta ett lastfartyg att plåta i lämplig miljö i Stockholmstrakten? Det har jag.

I första läget åkte jag i min enfald ner till Frihamnen en vardagskväll. Stockholms Frihamn är en rätt stor anläggning. Hur många lastfartyg tror ni låg där? INTE ETT ENDA! Bara att åka hem och tänka ut Plan B.

Lyckligtvis måste numera alla fartyg över 300 ton ha en transponder, ett sk AIS-system, som gör att man via satellit kan följa dem i näst intill realtid. Det finns flera tjänster på nätet, varav jag använde www.marinetraffic.com. För att göra en lång historia kort, hittade jag en båt i lagom storlek och följde den via Nätet när den var på väg in i Mälaren via Södertälje. När jag beräknade att den hade lagom långt kvar till sin destination i Liljeholmen, åkte vi ner till Gröndal och bostadsområdet där Ekensbergs varv låg när jag var liten. Vi kollade på datorn och mycket riktigt, där dök hon upp i regndiset. Okay, jag erkänner att jag har bättrat på dramatiken i bilden genom att göra den mörkare och lite suddig med hjälp av diverse funktioner i PhotoShop Elements 8.0 för Mac OSX.

Jo, och så har vi den där guldbrickan med ett kreditkort, en liten hög vitt pulver och tre linor, framför en annan Dry Martini. Tur att vår lägenhet är insynsskyddad, tänkte jag när jag hällde upp pulvret och rakade ut linorna.

Nej, tro inte allt du ser på Nätet. Drajan består av vanligt kranvatten och det vita pulvret är inte roligare än florsocker.



Något att fira!

Påstående! Posted on 2010-08-02 18:27:35

Den här bilden tog jag på eftermiddagen, torsdagen den 1 juli, i Ljugarn på Gotland. Boken är det hittills enda exemplaret, ett provtryck jag beställde från www.publit.se. Jag är mycket nöjd med resultatet, även om jag måste korrigera ljuset i bilden lite, eftersom den blir mörkare i trycket. Papperet är lite matt, vilket ger en sober känsla.

Mina polare som var med, tyckte att jag hade valt en lämplig storlek på typsnitt inne i boken. “Fan”, sa en av dem, en farbror i min ålder, “jag kan ju läsa utan glasögon.” Jo, jag kan inte annat än hålla med. Trots att det är en sk ‘storpocket’, är layouten på sidorna ungefär som i en inbunden bok.

Det är en fantastisk känsla att se det man skapat i något så när färdigt skick. Och den känslan bör naturligtvis firas med lämplig dryck: En Dry Martini! Jag missade att ta med mig oliver, men å andra sidan tar de en del plats i glaset…